RSS

Att grunda först

Hur många gånger har jag gett ett nyårslöfte(eller annat)
som jag trott jag skulle kunna fullfölja,
men som jag brutit redan dagen efter eller i alla fall efter någon vecka?
(Max)

Många.
Så många gånger att jag inte ens kan räkna dem.
De flyter ihop som en enda klump och ligger där och skvalpar halvt bortglömda i minnet.

Och efter varje gång så har jag känt att:
VAD meningslöst med sådana löften!
Som man ändå inte kan hålla.



För hur kul är det att bli besviken på sig själv?

Nyårslöften har jag numera slutat med för flera år sedan

Framtvingade löften är aldrig så väl grundade

Eller andra gånger när jag har bestämt mig för saker.
Och det handlar alltid bara om mig själv.
Det är precis som att det går så mycket lättare att strunta i det då.
När det "bara" gäller mig själv.

Vad är orsaken?
Ja, först och främst har jag inte haft med hela mig själv i de besluten.
Jag kan jämföra med andra gånger då det verkligen har funkat.
Då när man har varit så otroligt motiverad i hela sitt jag,
att det faktiskt HAR gått vägen.

Man måste tro på det helt och fullt.
Känna det med hela sitt väsen.

Våra tankar är också energi.
Kroppen, tankarna , känslorna och själen behöver på samma gång
fokusera på det man vill skapa.
Annars ligger allt och "guppar" på olika plan .

Och just det där med att fokusera med hela sitt jag,
det är minsann lättare sagt än gjort i detta samhälle vi lever.
Vi blir så hemskt lätt distraherade av allt runt omkring oss.

Jag tror att uttrycket:
"Samla sina krafter" borde få sig en ny mening.
Där det inte bara handlar om att vila upp sig en smula,
utan även lära sig att fokusera med hela sitt jag.

Och så tror jag också att vi blir alltmer medvetna om detta.
Det är därför yoga, meditation ,tex har blivit alltmer populärt.

För när man koncentrerar sig starkt så hamnar man i någon form av flow.
(kan man även få när man koncentrerar sig på annat)

Man kan få insikter som förklarar saker som vi länge har tänkt på till exempel.
Man känner sig närvarande.
Och avslappnad.
Och den känslan ger automatiskt känslor av vällust och till och med lycka.

Som om man blir ett med något universalt på ett ungefär.
Eller tvärtom.

Ungefär som att ju mer man använder sin kraft - desto mer får man tillbaka.

Jag läste en braig beskrivning en gång:

Om man ligger i sängen och ska resa sig upp.
Eller om man är ute och går och tar ett steg till - vilket är jobbigast?


Det är alltid lättare när man är igång.
Ja, det kanske till och med går av bara farten och per automatik.

Och när man har hittat sin motivering med hela jaget, så är det ju inte så svårt.
Egentligen.

Kan ju bara handla om att börja träna.
Jag är expert på att lova mig själv det.
Riktigt urbra.
Sedan hittar jag alla möjliga, löjliga bortförklaringar.
Som faktiskt låter riktigt bra i mina då, något jäviga öron.

Nu tränar jag.
(i alla fall från idag;))

För att jag har samlat mina krafter
(som inte handlar om ork i den bemärkelsen)

Att jag sedan i det förflutna lovat mig själv att inte bita på naglarna
(gör jag faktiskt inte längre ändå),
lägga om livsstil vad gäller mat och en hel massa andra saker,
och inte kunnat fullfölja det.
Det är ju inte så mycket att hänga upp sig på efteråt.

För vi har ju hela tiden nya möjligheter.
Hela tiden.
Faktiskt.

Det finns en buddhistisk meditation som handlar om att andas in smärta, andas ut kärlek.
Andas in - andas ut.

Inte alls så  dumt att prova ibland.
Wet Wet Wet – Love Is All Around



Desain Rumah real estate design collection
  • Digg
  • Del.icio.us
  • StumbleUpon
  • Reddit
  • RSS

6 kommentarer:

Pia sa...

Jag ger inte heller löften som jag på förhand vet att jag inte kan hålla. Som du skrev, varför ska man utsätta sig för självbesvikelse? Man hittar så många andra anledningar att vara missnöjd med sig själv emellanåt att det är onödigt att lägga till fler.. Däremot så finns det tillfällen då jag gett löften som jag VET att jag kan hålla. För då är jag motiverad och jag har en bra anledning och ett mål att se fram emot..
Kram på dig, min vän, som alltid har så kloka tankar!

Skimrande kristaller sa...

Det händer allt för ofta att man "slår" på sig själv o nervärderar sig själv i olika situationer i vardagen, så jag har helt enkelt slutat att ge nyårslöften, det blir, så som jag har erfarenhet av, oftast till en besvikelse och ett misslyckande mot sig själv. Ett annat sätt ä att se tillbaka på året o se vad man skulle vilja göra bättre nästa år eller vad man skulle vilja åstadkomma, som en inventering - utan plikter. Bara reflektera. Ha en bra advent! Kram Lenita

Grodmamman sa...

Kloka tankar och jag håller med dig i vartenda ord!:)
Kram

här är gudagott att vara sa...

Löften,,,... Jag håller många, särskilt till mina barn, om jag lovat något så händer det.
Gubben håller jag också löften till, men när det gäller mig själv och de löften jag ger mig håller jag dem inte så prickfritt,,, fniss och gråt.
Sluta röka, Röra på mig mera, Träna,
Stressa ner, Använda en dag bara på mig och mitt,,, Nej just nu är det så mycket.
Jag får skärpa till mig nästa år.
Haregott min vän!

Jill i Fyra Rum och Kök sa...

Som vanligt härliga tankar från dig.
Och att vi hela tiden har nya möjligheter är viktigt att komma ihåg. Mycket bättre att fokusera på dem, än det som inte alltid blir som man tänkt sig. :-)

Ha det gott!

Beatrice sa...

Jag känner så väl igen mig i det du skriver! Jag tänker också på alla gånger jag brutit löften till mig själv, oftast på grund av att jag satt andra människor före mig själv. Varför gör man så, gång på gång dessutom?

Många kramar till dig
Beatrice

Skicka en kommentar